Hem | Om Scientific Communication AB | Kontakta oss

Produkt - preparat Substans - ört Indikation - behandling Frågor & svar

aDHD - information

Vad är ADHD

ADHD står för ”Attention Deficit and Hyperactivity Disorder”, på svenska brukar man säga "hyperaktivitetssymptom med uppmärksamhetsstörning".

 

ADHD är ett samlingsbegrepp med tre undergrupper, beräknade efter svårighet med kontroll av: 

  • Uppmärksamhet
  • Impuls
  • Överaktivitet

ADHD kan yttra sig på olika sätt med vissa individuella och åldersmässiga skillnader.

 

ADHD-begreppet påminner om det tidigare använda uttrycket DAMP med skillnaden att DAMP-begreppet även räknar in motoriska problem, såsom svårighet att kontrollera sina kroppsrörelser, upplevelser och sinnesintryck. 

 

Problem eller möjlighet

ADHD är en neurobiologisk diagnos som beskriver att hjärnan fungerar och arbetar på ett annorlunda sätt.

 

Cirka fem procent av alla skolbarn har ADHD och det är 2-4 gånger vanligare bland pojkar. Tidigare trodde man att ADHD var ett barndoms-tillstånd som växte bort då barnet blev äldre. Nu vet man att ADHD kvarstår i såväl ungdomsåren som i vuxen ålder - och förekommer då oftare hos män. Omkring hälften av barnen med ADHD har kvar sina symtom i 20-25 års åldern, det går inte att på förhand veta vilka barn det gäller, vilka faktorer som är gynnsamma eller varför vissa blir av med sina besvär.

 

En person med ADHD kan vara impulsiv och extremt snabbtänkt. Det kan innebära att man både är mer sårbar men också mer kreativ. Svårighet med kontroll av impulser, uppmärksamhet och överaktivitet kan leda till problem i skola, hem, på arbetsplatser och på fritiden. Men man kan också se ADHD som en form av snabbtänkthet som tar sig uttryck på annorlunda sätt. Med rätt bemötande kan diagnosen innebära en högre prestation genom ökad kreativitet.

 

Det är dock viktigt att barn med ADHD tidigt uppmärksammas och får rätt behandling. På så sätt kan man minska risk för problem med inlärningssvårigheter, påverkan av självkänslan och minskad social anpassningsförmåga. Det i sin tur får positiva effekter vad gäller barnets mognad och framtida vuxenliv. På sikt kan det bidra till att minska eventuella samband mellan vuxen-ADHD och depression, relationsproblem, missbruk och kriminalitet.

 

Hur märks ADHD?

Symptom på ADHD kan variera från person till person och vara beroende av omgivande faktorer. Generellt kan tecken på ADHD delas in efter undergrupperna:

 

Uppmärksamhetsproblem

  • Personen med ADHD svarar inte på tilltal och verkar inte höra vad man säger till honom/henne.
  • Svårighet att uppfatta instruktioner.
  • Har svårt att både komma igång med och avsluta uppgifter.
  • Verkar splittrad, tankspridd, glömsk.
  • Kan ge ett allmänt okoncentrerat intryck.
  • Blir snabbt uttråkad.
  • Problem med simultanförmåga (svårt att göra eller tänka på flera saker samtidigt).

Problem med impulsivitet och överaktivitet

  • Påverkas mycket av omgivande händelser.
  • Reagerar snabbt på ljud, ljus etc.
  • Beteendet styrs ofta av stimuli utifrån och impulser (inte av överväganden, planering etc.) vilket kan leda till spontana reaktioner och oöverlagda beslut.
  • aknar eller har bristande planeringsförmåga och målfokusering.
  • Söker ofta omedelbar behovstillfredsställelse.
  • Svårt att tackla motgångar.
  • Kan ha svårt att kontrollera känslor, överreagerar ofta.
  • Svårt att hitta lämplig aktivitetsnivå för det uppgiften kräver, nivån blir antingen för hög eller för låg. I ena stunden håller personen hög aktivitet och är uppvarvad för att i nästa stund vara helt utbränd på energi och orkeslös.
  • Ger ett rastlöst intryck, svårt att sitta still och svårt att koppla av.

Hos barn med ADHD ses ofta en kroppslig överaktivitet som brukar avta med stigande ålder. Hos vuxna tar sig överaktiviteten istället andra uttryck som otålighet och rastlöshet, personen ifråga kan tex se till att hålla händerna sysselsatta eller tugga tuggummi. Rastlösheten kan också visa sig i form av sömnsvårigheter.

 

Orsaker till ADHD

Orsaken till ADHD är inte känd. Forskning visar dock på att ADHD till stor del kan förklaras genom ärftlig påverkan. Även påfrestningar vid graviditet och förlossning kan spela en viss roll. Brist på nödvändiga, strukturella fettsyror hos modern har på senare tid studerats och uppmärksammats.

 

De symptom som uppstår beror på störningar i impulsöverföringen i hjärnan, i de delar som påverkar uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll. Man tror att det framförallt rör sig om en felreglering av signalsubstansen dopamin.

 

Det är viktigt att förstå att de strukturella fettsyrorna DHA och AA har stor betydelse för hjärnans utveckling under den gestagena perioden och under amningsperioden. Senare, efter cirka 1 års ålder, har tillförsel av den funktionella fettsyran EPA stor betydelse. EPA fungerar som signalsubstans och synes kunna korrigera "felregleringen" av dopamin.

 

Det finns inte tillräckligt starka vetenskapliga belägg för att psykosociala faktorer som familjefaktorer, uppfostran, stress eller liknande kan orsaka ADHD. Men dessa faktorer kan påverka och förvärra symtomen för en person som redan är biologiskt disponerad för ADHD. Att anpassa omgivningsfaktorer och skapa en förstående och anpassad social miljö är därför A och O i behandlingen.

 

Hur ställa diagnos?

För att avgöra om en person har ADHD görs en noggrann utredning.

Intervjuer med föräldrar och skolpersonal är viktigt för barn med ADHD. Barnet själv får genomgå medicinska och psykologiska tester och intervjuas genom speciella frågeformulär.

När det gäller vuxna krävs en bedömning av aktuell situation och tillbakablick på symtom under uppväxttiden. Bedömningen görs vanligtvis av ett team bestående av läkare, psykolog och pedagog. Även logoped, sjukgymnast och arbetsterapeut kan ingå.

 

Behandling

Beteendeförändring i kombination med medicinering har visat sig ge bäst effekt vid ADHD.

 

Medicineringen består av centralstimulerande medel i mycket låga doser. Vetenskapliga studier har visat att det har god effekt och få eller obefintliga biverkningar. Det finns ingen risk för missbruk men det är viktigt att den medicinska behandlingen skräddarsys i varje specifikt fall. Trots överlag positiva resultat är det 10-15 procent som inte svarar på medicinsk behandling.

 

Genom diagnosticering av ADHD kartläggs personens omgivningsfaktorer, som lägger grunden till hur omgivningen kan anpassas, vilket utgör en stor del av behandlingen.

Information till familjemedlemmar, anhöriga och vänner, både vad gäller ADHD som begrepp och hur man ska bemöta personer med ADHD är också centralt.

 

Personer med ADHD mår bäst av en väl strukturerad vardag som präglas av tydlighet, förutsägbarhet och åskådlighet. Det kan innebära hjälp med målformulering, tydlig gränsdragning och belöning (speciellt då det gäller barn med ADHD). Det är viktigt att utrrycka sig kortfattat, enkelt och konkret då man talar med någon som har ADHD och att vara noga med att ge feedback.

 

Att undvika stress och överbelastning kan minska problem vid ADHD betydligt. Här kan det hjälpa att kartlägga risksituationer och lista åtgärder som hjälper mot stress, vilket skiljer sig från person till person.

 

Tekniska hjälpmedel som handdator, minibandspelare och andra minneshjälpmedel kan vara en bra hjälp för vuxna och ungdomar med ADHD.

 

För vuxna med ADHD är det även avgörande med information och rådgivning till familjemedlemmar och arbetskollegor samt att anpassa arbetsplatsen. Även hemmet kan behöva modifieras genom tex hjälp med städning, matlagning och ekonomi. Stresshantering, självförtroendeträning och strategier för problemlösning underlättar också. De allra bästa är om personen med ADHD får hjälp av en stödperson, till exempel en psykolog med erfarenhet och inriktning mot ADHD.

 

För barn med ADHD är det viktigt att kombinera föräldrautbildning med insatser i skolan - som till exempel anpassning av klassrumsmiljön, social träning och problemlösning. 

 

Förebyggande behandling

Det allra viktigaste synes vara förebyggande behandling. Då har den senare tidens forskning visat att tillförsel av de "nödvändiga" fettsyrorna DHA och AA under graviditet och amning har en avgörande betydelse. DHA är en strukturell fettsyra som behövs för arr bygga upp hjärnans vävnad.

 

Senare - under uppväxtåren - är tillförsel av den funktonella fettsyran EPA oerhört viktig. EPA fungerar som en signalsubstans i centrala nervsystemet.

 


 

För frågor och kommentarer, använd i första hand formuläret under knappen "kontakta oss" i sidans toppmeny. Eller klicka här.

 

Frågor och kommentarer skickas via e-mail till Ingemar Joelsson

 

dha

DHA-molekyl

 

epa

 

EPA-molekyl

 

Läs om ADHD-relaterade akronymer här

Läs en presentation
om ADHD vid ett
Attention-seminarium
år 2009

 

« Tillbaka