Hem | Om Scientific Communication AB | Kontakta oss

Produkt - preparat Substans - ört Indikation - behandling Frågor & svar

Detta handlar om begreppet "fyto-östrogener" och om "SERM"

Det är vid nuvarande tidpunkt (mitten av november månad 2009) nödvändigt att klargöra begreppen "fyto-östrogen" och "SERM".

Detta därför att det har kommit ett nytt klimakteriemedel på den svenska marknaden vid namn Femarelle, läs och lär gärna om Femarelle på informationssidorna www.femarelle.se.

Det finns inom kategorin "fyto-östrogen" eller "växt-östrogen" tre stycken substanser, nämligen:

1. Isoflavoner, vilka i regel kommer från soja, extrakt från soja och/eller från sojaprodukter såsom tofu (fermenterad soja).

2. Lignaner, som kommer från linfrö och produkter baserade på linfrö.

3. Coumariner, som kommer från rödklöver.

Växt-östrogener liknar i sin molekylära byggnad det kvinnliga könshormonet 17-beta-estradiol och kan därför binda till de två kända och väldefinierade receptorerna, alfa-receptorn (i livmodern och i bröst-vävnaden) och beta-receptorn (i centra i centrala nervsystemet, i hjärtat och i benvävnaden).

Växt-östrogener (åtminstone vissa av dem, beroende på extraktionssätt eller enzymatisk påverkan) har förmågan att modifiera sin bindning till de två receptorerna. Därför kan vissa växt-östrogener ha en stark inverkan på livmodern medan andra har en stark inverkan på bröstvävnade och därför marknadsförs som bröst-förstorande växt-östrogener. En tredje typ av växtöstrogener har modifierat sin receptorbindning till att endast utöva verkan över den beta-östrogena receptorn (i hjärna, hjärta och skelett). Producenter av sådana växt-östrogener vill gärna tala om "vävnads-specifik effekt" istället för att tala om bindning till den ena eller andra receptorn. Receptor-bindning har nämligen en komplicerad mekanik - det kan röra sig om en lång tids bindning till receptorn (tidskonstanten är övervägande) eller till en bindning som är så omfattande att andra östrogena substanser nekas tillträde till receptorn (styrkan i bindningen är övervägande).

Varför är detta viktigt just nu?

Jo, det är viktigt av följande skäl:

1. Remifemin, som introducerades i Sverige år 1993 och som blev klassat som naturläkemedel 1998 har en mycket väl dokumenterad effekt mot de vanligaste och mest besvärande klimakteriebesvären, samtidigt som det inte har någon negativ effekt på vare sig livmoderslemhinnan eller det friska bröstets vävnad. Tyvärr har Remifeminin ingen effekt på benbildningen i de normalt rekommenderade doserna. De verksamma substanserna i Remifemin är triterpener, vilka inte är klassade som fyto-östrogener. Remifemin är inte ett fyto-östrogen. Men på grund av effekt på klimakteriesymtom utan att ha inverkan på livmoderslemhinna eller bröstvävnad har Remifemin ändå blivit klassificerat som ett SERM i den internationella litteraturen. Remifemin är det mest väldokumenterade "alternativa" medlet mot klimakteriebesvär - alla kategorier.

2. Remifemin har nu fått en "syster" på den svenska marknaden: Femarelle. Femarelle har tidigare saluförts under namnet Tofupill, men Tofupill har undergått en förändring i tillverkningsprocessen, som det är svårt att få full klarhet i. Femarell har som verksam substans en patenterad, enzymatiskt modifierad soja (tofu) tillsammans med ett extrakt från linfrö (läs gärna om Femarelle på www.femarelle.se).

Det råder ingen tvekan om att Femarelle är ett fyto-östrogent preparat. Men det karakteriseras också som ett SERM.

Vad är då ett SERM?

Jo, fytoöstrogener har den förunderliga egenskapen att kunna modifiera sin bindning till de östrogena receptorerna i kvinnokroppen genom att favorisera den ena receptorn och negligera den andra. Det är sålunda visat i ett antal vetenskapliga rapporter att de verksamma substanserna i Femarelle har en mycket god effekt att motverka de klassiska klimakterie-symtomen samtidigt som de har visat sig inte inverka negativt på livmoderns slemhinna (endometriet). De har också visats ha en positiv inverkan på skelettet, Femarell inte bara motverkar ben-nedbrytning utan stimulerar också de benuppbyggande cellerna, osteoblasterna. Därmed erhålles en kraftig effekt i fråga om att motverka osteoporos. Till yttermera visso har Femarelle visats sakna östrogenets kända effekt att främja uppkomsten av blodpropp - Femarelle ger inte ökad risk för blodpropp vare sig i normalfallet eller hos kvinnor disponerade för propp-bildning.

Den dokumentation som hitintills saknas är effekten av Femarelle på det normala kvinnobröstet. Ingen dokumentation finns ännu på det området. Men det oaktat markandsförs Femarelle som ett SERM. Och enligt min mening är dokumentationen för Femarelle god. Femarelle står klart över övriga fyto-östrogener i fråga om dokumentation och säkerhet. Femarelle är helt klart alternativet nummer två efter Remifemin när det gäller att välja ett ersättningspreparat för östrogen.

Sänd gärna dina frågor och eller kommentarer till mig, Ingemar Joelsson: klicka här.

 

« Tillbaka