Få växter betyder lika mycket för att sätta smak på vår vardag som vitlök. Som medicinalväxt spelar den också en vital roll som medel för att sänka blodtrycket, motverka förkylningar och stärka immunförsvaret. Dessutom kallas vitlöken ibland för naturens eget antibiotikum. Just nu pågår ett flertal stora studier på vitlök, bland annat vid Lunds Universitet.

Vitlök (Allium sativum) har en lång historia både som köksväxt och medicinalväxt. I traditionell medicin ansågs den vara effektiv mot svamp och infektioner och samtidigt skydda mot virussjukdomar. Egenskaper som i mångt och mycket har bekräftats i nutida studier.

En viktig anledning till vitlökens hälsobringande egenskaper är den antioxidativa effekten, som kan bidra till att minska riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Dessutom gör det rika svavelinnehållet att vitlök kan skydda mot exempelvis tungmetaller och även ge en stimulerande effekt till matsmältningen.

Många användningsområden

Traditionellt har vitlök använts i tusentals år runtom i världen. I Egypten satte vitlöken sin prägel inte bara på maten utan användes också flitigt i olika huskurer mot allt från huvudvärk och infektioner till cirkulationsrubbningar och tumörer. I Orienten har vitlök använts för att behandla hudsjukdomar, tuberkulos och blindtarmsinflammation och på  1800-talet blandades vitlök i vin i Frankrike som skydd mot smitta när epidemierna drog fram.

Att vitlöken verkligen fungerade som något av ett universalmedel har i många avseenden bekräftats i modern tid via en mängd olika studier. Vi vet exempelvis att vitlök verkligen förebygger plack i blodkärlen och därmed minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Skyddar hjärta och kärl

Vitlökens hjärtskyddande egenskaper har väckt särskilt stort intresse. Flera studier visar att vitlök kan bidra till att förebygga blodproppar, öka andelen ”nyttigt” kolesterol och sänka andelen ”dåligt” kolesterol samt medverka till att sänka blodtrycket – och kan därmed minska tre av de viktigaste riskerna för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom.

Vitlök kan också bidra till att stärka immunförsvaret. Vitlöken är både probiotisk och prebiotisk. Prebiotisk innebär att den innehåller näringsämnen som de nyttiga bakterierna i kroppen behöver, probiotisk att vitlök för med sig nyttiga bakterier in i kroppen.

Den immunstärkande effekten uppstår genom att vitlök stimulerar makrofager och T-celler att angripa bakterier och virusinfektion. Vid sänkt motståndskraft mot infektioner är en vitlökskur ett bra val som en del av återhämtningen.

Mot parasiter och sårbakterier

Vitlök har traditionellt också använts mot alla typer av tarmparasiter. Studier understödjer detta och har visat att rå vitlök har effekt mot Ascaris lumbricoides. Vitlöksaft är ett också effektivt antiseptikum på alla typer av sår och motverkar effektivt sårbakterier och svamp.

Den eteriska oljan eller färsk vitlök utblandad med olivolja tar bort klådan från och kan medverka till att läka ut eksem. Viss försiktighet bör dock iaktas vid applikation på huden, eftersom vitlökssaften kan irritera känslig hud.

Vitlöken är en av våra mest använda medicinalväxter och används bland annat för att motverka förkylningar och andra virussjukdomar.

Fakta om vitlök

Växtnamn:  Vitlök (Allium sativum)

Ursprung: Centralasien

Använda växtdelar: växtsaft från löken.

Innehåll: Vitlök innehåller bland annat allinas, peroxidaser och myrosinaser. Den eteriska oljan är rik på svavelföreningar samt substanser som bildas enzymatiskt från alliin. Vitlök innehåller även terpener. Sammantaget innehåller vitlök ett hundratal olika substanser med potentiell medicinsk effekt.

Aktiva ämnen: I vitlök finns högvärdiga näringsämnen och komplexa föreningar som bidrar till dess positiva effekt på hälsan. Ett stort antal ämnen har identifierats i vitlök. Ämnen Alliin är en svavelförening som är luktlös. Ämnet omvandlas i kontakt med luft till allicin som tros stå för en del av vitlökens effekt på hälsan. Allicin ger förövrigt vitlöken dess lukt.

Verkningsmekanismer: Svaleföreningar från vitlök har i försök visat sig hämma kolesterolbiosyntesen och har även antioxidativa egenskaper. Hos djur som fått vitlök i fodret har man kunnat konstatera sänkta kolesterolhalter  – samt en höjning av det ”goda” HDL-kolesterolet.

Vitlök har också visat sig ha en antitrombotisk effekt och motverkar samtidigt bildningen av inflammatoriska processer. Därtill har vitlöken en dokumenterad blodtryckssänkande effekt. Sammantaget innebär det att vitlök kan ha en positiv på flera riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom.

Studier visar också att vitlök kan ha en hämmande effekt på bakterier, virus och svamp samtidigt om det kan stärka immunförsvaret genom stimulering av makrofager. De flesta av dessa fynd har också kunnat bekräftas kliniskt.

Rekommenderad dos: Vitlök har en irriterande effekt på magslemhinnan, vilket gör det svårt att få i sig höga doser. För medicinsk behandling rekommenderas en kur på 1-3 klyftor per dag. En kur börjar därför typiskt på en liten dos av 1 – 3 klyftor av färsk vitlök per dag eller 2-4 gram torkad vitlök per dag.

Biverkningar: Få allvarliga biverkningar finns rapporterade, men höga halter av vitlök kan verka irriterande på slemhinnor i munhåla och mage och tarm. Vitlök kan också i sällsynta fall framkalla allergiska reaktioner.

Viktigt att veta: Vitlöksbehandling bör undvikas i samband med operation, på grund av ökad blödningsrisk. Vitlök han också ha en sammandragande effekt på livmodern under graviditeten. Vid amning övergår en del av vitlökens positiva effekter till modersmjölken

Interaktioner: Vitlök kan interagera med antiglykemisk och antitrombotisk behandling.