Risken att drabbas av artros ökar med stigande ålder. Var tredje svensk över 45 år beräknas befinna sig i riskzonen för artros och kvinnor drabbas oftare än män. För många av de drabbade innebär artros försämrad livskvalitet med svårbehandlad smärta och minskad rörlighet.
Många riskfaktorer
Orsakerna till att allt fler drabbas av artros och andra ledbesvär är flera. Ärftlighet är en viktig faktor, en stillasittande livsstil med oregelbundna och onyttiga matvanor är andra riskfaktorer. Rör du dig för lite och/eller äter för mycket ökar risken för övervikt – och därmed även risken för ledbesvär som artros. Dels för att belastningen på lederna ökar, dels för att muskulaturen inte avlastar leden lika effektivt om du är otränad.
Andra riskfaktorer för artros är tidigare ledskador eller långvarig ensidig belastning av en led, exempelvis i samband med träning eller tungt arbete. Elitidrottare är särskilt utsatta.
Livsstilen i fokus
Grundläggande för en framgångsrik behandling av artros är att ställa om till en sundare och mer hållbar livsstil. Det kan handla om att äta mer grönsaker och frukt, styra över till mer medelhavsinspirerad mat, börja träna regelbundet och på sikt även gå ned i vikt. Ökad muskelstyrka och färre kilon på vågen innebär för många en ökad rörlighet med mindre smärta.
Behandling med smärtstillande läkemedel av typ NSAID (typ ibuprofen, naproxen och diklofenak) kan ge tillfällig smärtlindring men rekommenderas som regel inte för långtidsbehandling på grund av biverkningsriskerna (som kan handla om allt från magsår till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar). I vissa fall kan injektioner med kortison lindra smärtan, men inte heller det ger varaktig effekt.
Långvarig behandling med antiinflammatoriska läkemedel, NSAID, kan förvärra besvären vid artros, enligt en ny amerikansk studie.
Ny studie om NSAID
Enligt en ny amerikansk studie (som uppmärksammades i Aftonbladet i veckan) kan dock långvarig behandling med antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel (NSAID) inte bara leda till besvärliga biverkningar utan även medföra förvärrade besvär för personer med artros.
I studien, som genomfördes vid University of California i San Francisco, deltog 277 personer med måttlig till svår knäledsartros som hade använt NSAID i minst ett år. I kontrollgruppen ingick 793 personer som hade motsvarande besvär men inte hade stått på NSAID.
Tunnare brosklager
Samtliga deltagare undersöktes med magnetkamera, där man bland annat mätte tjockleken och sammansättningen på brosket i knäleden och tog prover på olika biomarkörer för inflammation.
Redan när studien startades noterades en skillnad på tjocklek och kvalitet i ledbrosket. De patienter som hade tagit NSAID hade ett tunnare brosklager med en annan sammansättning än de som ingick i kontrollgruppen – och den skillnaden var ännu större vid motsvarande undersökning efter fyra år. Även inflammationsgraden var högre i NSAID-gruppen än i kontrollgruppen.
Gav inga fördelar
NSAID ger en smärtlindrande effekt på kort sikt, men utöver den går det, enligt studien, inte att se några fördelar med den antiinflammatoriska behandlingen – utan snarare tvärtom genom att brosklagret hade förtunnats mer hos de som tagit NSAID under lång tid och att de även hade högre inflammationsvärden än personerna i kontrollgruppen.
En slutsats som forskarna i San Francisco gör är att NSAID kan fungera för behandling av kortvarig smärta vid artros, men att man vid långtidsbehandling bör överväga att undvika att använda NSAID:
”Studien pekar på att långtidsbehandling med NSAID inte ger någon skyddande effekt när det gäller att minska inflammation eller sakta ned utvecklingen av knäledsartros” sammanfattar forskarna resultatet och tillägger att det nu behövs ytterligare forskning på långtidseffekterna av NSAID.
Vilka är alternativen?
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och kan ge smärta och påverka funktionen i alla leder i kroppen. Vanligast är artros i knän, höfter, rygg, fingrar och tår och totalt räknar man med att närmare 500 miljoner människor i världen har någon form av artrosproblematik.
Men vad gör man då när behandling med NSAID inte fungerar eller ger så besvärliga biverkningar att det inte är en framkomlig behandlingsväg?
Växtbaserade preparat
I behandlingsrekommendationerna för artros är, som nämnts, livsstilsförändringar A och O. Med sundare kost och mer träning kan både rörligheten i lederna förbättras och smärtan minska.
Det finns också ett antal naturliga växtbaserade alternativ som kan lindra ledsmärta och förbättra rörligheten i lederna.
Läkemedel med djävulsklo
Ett av de bäst dokumenterade naturliga alternativen är det traditionella växtbaserade läkemedlet (TVBL) Flexiloges med extrakt av den sydafrikanska läkeörten djävulsklo (Harpagophytum procumbens). Örten har i generationer använts mot smärta och vid olika typer av ledbesvär.
Flexiloges är ett traditionellt godkänt växtbaserat läkemedel (TVBL) på indikationen ”lindring av smärta vid lätt ledförslitning (artros)”.
Det finns en rad välgjorda studier på djävulsklo som bekräftar den antiinflammatoriska effekten och visar på att långtidsbehandling både kan minska smärtan och bidra till ökad rörlighet i elden – med få rapporterade biverkningar.
Läkeörten djävulsklo, som ingår i det traditionella växtbaserade läkemedlet Flexiloges, kan vara ett säkert alternativ för långtidsbehandling av artros. Foto: Shutterstock
Lämplig för långtidsbehandling
Djävulsklo har i studier visat sig kunna:
• Motverka ledsmärta och stelhet i samband med exempelvis artros
• Öka rörligheten vid olika typer av ledbesvär
• Minska behovet av smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel
• Tolereras väl även vid långtidsanvändning
Fler naturliga alternativ
Utöver djävulsklo finns det flera andra naturliga alternativ som visat sig kunna lindra smärta och öka rörligheten vid artros och andra typer av ledbesvär.
• Gurkmeja innehåller polyfenolen kurkumin, en kraftfull antioxidant med antiinflammatorisk effekt. Gurkmeja har i studier visat sig ge god effekt vid olika typer av ledbesvär genom att skydda kroppen mot oxidativ stress och aktivera immunsystemet. Gurkmeja ingår bland annat i Curamin Forte (tillsammans med boswellia, se nedan), Curcumin-Loges (med D-vitamin), Flexilett Curcumin (med vitamin C och D) samt i Zincumin (med ingefära och vitamin C).
• Boswellia är en indisk läkeörten som har visat sig ha en antiinflammatorisk och skyddande effekt vid artros. Boswellia motverkar oxidativ stress som kan bidra till att bryta ned brosket i lederna och används ofta i kombination med gurkmeja (som i Curamin Forte). Andra kosttillskott med boswellia är Flex 5X (med gurkmeja och vitamin K2), Curcumin-Loges+Boswellia (med D-vitamin) samt MoviZin (med nypon och ingefära).
• Grönläppad mussla från Nya Zeeland innehåller höga koncentrationer av näringsämnen som på olika sätt genom sin antiinflammatoriska effekt kan bidra till att lindra besvär vid artros genom att bidra till ökad rörlighet och förbättrad broskuppbyggnad. Innehåller naturligt glukosamin och omega-3. Grönläppad mussla finns bland annat i kosttillskottet Glyc.
• Nypon är rika på antioxidanter som kan ha en lindrande effekt vid smärta och stelhet i samband med artros. Nyponextraktet innehåller den antiinflammatoriska substansen GOPO (galactolipid) som i studier visat sig ha en gynnsam effekt med ökad rörlighet och mindre smärta vid artros. Nypon ingår som aktiv i substans i kosttillskott som Movo, LitoMove, Nypozin samt MoviZin (tillsammans med boswellia och ingefära).
• Ingefära används i matlagning men också mot illamående och magbesvär, men har också visat sig ha gynnsam effekt vid ledbesvär genom sina antiinflammatoriska egenskaper. Extrakt av ingefära ingår bland annat i Zincumin (tillsammans med C-vitamin och gurkmeja) och MoviZin (tillsammans med nypon och boswellia).
