DEN GENOMSNITTLIGA livslängden i Sverige har ökat kraftigt de senaste generationerna. Den som föds i dag beräknas ha 30 gånger större chans att få uppleva sin 100-årsdag än den som föddes 1925. Ett ökat välstånd, bättre läkemedel, utbyggd sjukvård och ökad kunskap om näringsbehov och hälsorisker är viktiga faktorer som gör att medellivslängden har ökat kraftigt.
Men hur mycket av åldrande och sjuklighet avgörs av våra gener – och i hur hög grad kan vi själva påverka livslängd och hälsa? Allt fler forskare ägnar sig åt att studera faktorer som kan medverka till ett längre och friskare liv och de senaste åren har det kommit flera studier som visar att genetiken visserligen spelar en stor roll, men att det framför allt är hur vi lever som avgör livslängd och antal friska år.
Världshälsoorganisation, WHO, har till exempel räknat ut att ungefär 75 procent av alla hjärt- och kärlsjukdomar går att förebygga med en sundare och mer aktiv livsstil. Samma sak gäller sjukdomar som diabetes och många cancertyper – livsstilen spelar en större roll än vi tidigare har trott.
Spännande forskning
Så vad är det då som ska till för att vi ska kunna behålla hälsan högt upp i åldrarna och leva längre?
– Det pågår massor av spännande forskning som visar att det finns mycket vi kan göra i vår vardag för att öka chanserna att leva ett långt och friskt liv, säger Trine Baur Opstad, biolog och forskare vid Oslo Senter for Klinisk Hjerteforskning.
– Kunskapen om risk- och friskfaktorer växer hela tiden och det är viktigt att vi arbetar aktivt för att sprida dessa forskningsresultat. Ytterst handlar det ju om att ge människor chansen att göra val som i förlängningen kan ge ett både längre och bättre liv.
Avgör livslängden
Trine Baur Opstad har ägnat en stor del av sin forskning åt att kartlägga hur våra gener samspelar med andra faktorer som kan påverka risken för att drabbas av exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Som en del i sin forskning har hon studerat hur den yttersta delen av våra kromosomer, de så kallade telomererna, påverkar sjukdomsrisk och åldrande.
– Telomerernas uppgift är att skydda arvsmassan och styra celldelningen, vilket är själva förutsättningen för liv, säger Trine Baur Opstad. Telomererna förkortas varje gång en cell delas och når till slut en kritisk nivå där celldelningen bromsas upp och cellen dör. Under vissa omständigheter förkortas telomererna snabbare och då kommer många av de sjukdomar som vi förknippar med åldrande och död.
Fysisk aktivitet, sund kost och fokus på näringsstatusen är viktiga faktorer för en lång och hållbar hälsa. Foto: Shutterstock
Selen och Q10
För ett par år sedan fick Trine Baur Opstad i uppdrag av den norska motsvarigheten till folkhälsomyndigheten att studera hur spårmineralet selen och det vitaminliknande coenzymet Q10 påverkar telomererna och därmed åldrandet (Läs mer här)
Bakgrunden var den stora svenska KiSel-10-studien och en rad senare studier på samma material som lagt grunden till en fördjupad kunskap om just hur selen och Q10 drastiskt kan minska risken att dö i förtid i hjärt- och kärlsjukdom.
– Vi analyserade blodprover från KiSel-10-studien och det blev tydligt att de deltagare som tog selen och Q10 hade mer ”kvar” av sina telomerer jämfört med de deltagare som fick placebo. Exakt hur de här mekanismerna fungerar återstår att visa, men en förklaring är sannolikt att selen och Q10 fungerar som starka antioxidanter som motverkar oxidativ stress och inflammation – faktorer som gör att telomererna förkortas vilket i sin tur påskyndar åldrandeprocessen i cellerna. Därmed kan cellernas ”bäst-före-datum” skjutas framåt i tiden.
Det finns även en rad andra vitaminer och näringsämnen som spelar en viktig roll för att påverka faktorer som kan leda till ökad sjukdomsrisk och för tidig död. Det gäller exempelvis vitaminerna A, D och K samt mineraler och spårämnen som magnesium och zink.
AgeViva – ett kosttillskott för en hälsosam livsstil.
Unikt jästpreparat
En svensk-italiensk forskargrupp under ledning av professor em Trevor Archer och professor Rita Businaro, professor vid Sapienza-universitetet i Rom, har i 20 år studerat hur en specialbehandlad form av jäst kan bidra till förbättrad hälsa och i förlängningen till ett längre och friskare liv.
– Det handlar om ett kosttillskott som innehåller en specialbehandlad jäst i kombination med viktiga näringsämnen som zink, vitamin B 5 och vitamin D, förklarar Trevor Archer. Det patenterade jästpreparatet har i ett flertal studier visat sig ha gynnsamma effekter på faktorer som spelar en viktig roll för vår långsiktiga hälsa och därmed vår livslängd.
Påverkar flera olika processer
Jästen i kosttillskottet AgeViva (länk till artikel om AgeViva) har behandlats med så kallad millimeterstrålning, en teknik som utvecklades i Sovjetunionen och som sedan har tagits upp och vidareutvecklats av det svenska företaget Milmed Unico. I studier har jästpreparatet visat sig ha en rad intressanta egenskaper:
- Dämpar och motverkar inflammatoriska processer och allergiska reaktioner
- Motverkar muskelnedbrytning som ökar i takt med att vi åldras.
- Bromsar autofagi, alltså tillstånd där kroppens celler äter sig själva, ett tillstånd som bland annat förekommer vid Parkinsons sjukdom och diabetes typ 2.
- Har också visat sig ha en gynnsam effekt på de så kallade neurotrofinerna som reglerar verksamhet i centrala nervsystemet.
- Epigenetiska effekter som påverkar vår psykiska hälsa.
- Tillsammans kan dessa faktorer bidra till en ökad motståndskraft, överlevnad och ett långt liv, det som idag brukar beskrivas som ”longevity”.
– Det är ett spännande område där vi kan se långsiktig nytta för en stor grupp individer, säger Trevor Archer. Här ser vi stora fördelar med ett preparat som AgeViva inom det som i dag kallas ”longevity” (på svenska: långt liv). AgeViva är intressant eftersom det verkar på så många parallella processer som har med åldrandet att göra och det är något som har väckt stort intresse internationellt, där longevity är ett hett forsknings- och produktutvecklingsområde just nu. En stor fördel med det här patenterade icke-toxiska jästpreparatet är att det inte visat några tecken på besvärliga biverkningar, utan kan fungera som ett säkert och effektivt sätt att förebygga ohälsa på lång sikt.
Risk- och friskfaktorer
Vilka är då de viktigaste risk- och friskfaktorerna för den som vill öka sina chansar att leva ett långt och hälsosamt liv? Enligt den senaste forskningen är det framför allt sunda kostvanor med tillräckliga mängder av viktiga näringsämnen, spårämnen och mineraler, en aktiv livsstil med regelbunden motion och rörelse och ett socialt aktiv liv med släkt och vänner. Riskfaktorer är rökning, för mycket alkohol, stillasittande, långvarig stress och överdrivet solande.
– Det fina är ju att det aldrig är för sent att lägga om livsstil och se till att vi får i oss de näringsämnen vi behöver och håller oss i form – även om det förstås är allra bäst att börja leva hälsosamt redan tidigt i livet, säger Trine Baur Opstad.
Hon får medhåll av Trevor Archer, som har ägnat sig åt medicinsk forskning under hela sitt yrkesliv:
– Genom att kombinera en sund och aktiv livsstil med rätt näringsämnen och en varierad kost kan vi nå långt på vägen mot ett långt och friskt liv. Det känns fantastiskt att vara med och ta fram ny kunskap och utveckla nya vägar att nå dit.
Ju tidigare du anammar en sund och aktiv livsstil, desto större är chansen till ett långt och friskt liv. Foto: Shutterstock.
Näringsämnen som kan göra skillnad
Forskning visar att det är en handfull näringsämnen som är särskilt viktiga för att förebygga ohälsa och för tidig död:
- Selen – ett mineral som fungerar som en kraftfull antioxidant och skyddar cellerna från att oxidera. Finns naturligt i nötter (paranötter är särskilt rika på selen), solrosfrö, fet fisk, lever, kött, kalkon, skaldjur, spenat och äggula.
- Q10 – Ett kroppseget vitaminliknande coenzym som är viktigt för immunsystemet och för en god hjärt- och kärlhälsa. Finns i kött, fet fisk, rapsolja, kyckling, broccoli, nötter och frön.
- Magnesium – är viktigt för nerv- och muskelfunktionen. Finns i livsmedel som baljväxter, bladgrönsaker, fullkornsprodukter, kött, fisk och skaldjur.
- Koppar – behövs för näringsomsättningen i princip i alla organ. Finns naturligt i inälvsmat, skaldjur, nötter och kakao.
- Zink – livsviktigt mineral för näringsomsättning och immunförsvar. Finns i mejeri- och fullkornsprodukter, kött, inälvsmat, musslor, ost och nötter.
- A- vitamin behövs för att slemhinnor och syn ska fungera normalt. Finns i olika former i bland annat inälvsmat, matfett, ost, ägg, grönsaker och rotfrukter.
- K-vitamin. Spelar en vital roll för blodets levringsförmåga och för bentätheten. Finns i kål, bladgrönsaker samt i fermenterade livsmedel och alger.
- Probiotika och ämnen som stärker bakteriefloran i tarmen och därmed gynnar bland annat immunförsvaret och motverkar skadliga inflammatoriska processer.
- Specialbehandlad jäst som kan fungera som viktig näring för den befintliga bakteriefloran i tarmen och därmed stärka kroppens skydd mot skadliga processer. Finns idag i den patenterade substansen i AgeViva, ett kosttillskott utvecklat speciellt för att bidra till longevity genom att påverka processer i kroppen som har med åldrande och sjukdom att göra.
12 råd för att leva längre!
Det finns mycket du kan göra för att leva ett långt liv med god hälsa. Här är några av de saker som forskningen har visat kan göra skillnad i det långa loppet:
- Rör på dig regelbundet och gärna direkt efter maten, så håller du blodsockret i schack och får samtidigt välgörande motion.
- Försök fånga solen redan på morgonen. Morgonsolen väcker kroppen till liv och gör att du håller dig pigg och alert hela dagen.
- Ät en väl varierad mat (typ medelhavsdiet eller nordisk diet med mycket fisk) med mycket frukt och grönt.
- Vinäger på grönsakerna och inslag av fermenterade livsmedel jämnar ut blodsockerkurvan, minskar risken för diabetes typ 2 och ger näring åt de viktiga mag- och tarmbakterierna.
- Undvik att äta dig mätt. På ön Okinawa i Japan, en av världens så kallade blå zoner där människor blir särskilt gamla, är tumregeln för god hälsa att äta sig 80 procent mätt och att undvika att äta tunga måltider på kvällen.
- Var noga med näringen. Det är viktigt att få i sig en väl avvägd blandning av våra viktigaste näringsämnen (se ovan). Är det svårt att få i sig tillräckligt med näring via kosten kan det vara en bra idé att komplettera med kosttillskott.
- Håll magbakterierna på gott humör. Vår tarmflora spelar en vital roll för att bygga upp ett effektivt immunförsvar som kan bekämpa infektioner och inflammationer. Tillskott av probiotika kan berika tarmfloran – och vill du stärka den befintliga tarmfloran kan tillskott av exempelvis jäst ha en boostande effekt.
- Undvik långvarig stress och försök hitta en egen form av avslappning eller avkoppling som du trivs med.
- Tänk optimistiskt och håll fast vid rutiner och aktiviteter som ger mål och mening i livet. Hjärnan behöver också träning!
- Slå vakt om en bra nattsömn – att sova gott är välgörande på både kort och lång sikt.
- Var noga med munhälsan. Borsta tänderna noga, använd munskölj och undvik muntorrhet. Dålig munhälsa kan vara ett första steg mot exempelvis hjärt- och kärlohälsa.
- Håll kontakt med släkt och vänner. Socialt umgänge är en viktig faktor för ett långt och rikt liv.
Fakta om KiSel-10-studien
KiSel-10-studien räknas som en av de främsta i världen när det gäller att belysa sambandet mellan näringsämnena selen och Q10 och risken för insjuknande och död i exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Studien gjordes under ledning av professor Urban Alehagen vid Linköpings universitet/Karolinska institutet i samhället Kisa utanför Linköping.
Nu har man även kunnat visa att selen och Q10 påverkar telomererna i våra kromosomer, så att de ”åldras” långsammare, vilket är en viktig faktor för ett långt och friskt liv.
KiSel-10-studien gjordes med selenpreparatet SelenoPrecise och Q10-preparatet Bio-Quinon från danska Pharma Nord, allmänt ansedd som ”golden standard” när det gäller studier på selen och Q10.
Källor: Nutrients, Livsmedelsverket, Lunds universitet, Linköpings Universitet/Karolinska Institutet, The Okinawa Research Center for Longevity Science, Annals of Internal Medicine, Oslo Senter for Klinisk Hjerteforskning.
Kortfakta om AgeViva
AgeViva är ett svenskutvecklat kosttillskott baserat på ett specialbehandlat patenterat jästextrakt som i studier har visat sig ha en gynnsam antioxidanteffekt som bland annat kan motverka inflammation, allergiska reaktioner, muskelnedbrytning och autofagi (celler som äter sig själva) och processer som reglerar aktiviteten i centrala nervsystemet.
De breda verkningsmekanismerna hos jästextraktet i kombination med viktiga näringsämnen som pantotensyra (vitamin B5), vitamin D och zink gör att AgeViva påverkar en rad olika processer som kan spela en viktig roll för att tillsammans med en hälsosam livsstil bidra till ”longevity”, ett längre och friskare liv.
